(Publicerat 2020-12-02) – PDF
I. Julklappsböcker
Så här i början av december anmäler sig ofta tankar om lämpliga julklappar. Och lägger man ner möda på sitt julklappsköpande så vill man ju gärna hitta något som träffar rätt. En gåva som alltså inte andas slentrian i tider av överflöd utan förhoppningsvis berör, en gåva som i bästa fall bekräftar och stärker det band som man har till julklappsmottagaren. Den bokskatt som Alice A. Bailey förmedlat till världen innehåller många böcker som har stor potential att beröra. Så för att öka sannolikheten för att årets julklappskontemplerande också tar med Bailey i beräkningen har Stiftelsen Tibetanens Bokfonds bokkatalog bifogats som PDF-fil.
Bokkatalogen innehåller all information som behövs för beställning av böcker. Och ju fortare beställningen görs desto större är sannolikheten att PostNord hinner sköta sin postutdelning i tid. Bokkatalogen kan också laddas ner här.
II. Isobel Blackthorns biografi över Alice A. Bailey
Tidigare i år publicerades Isobel Blackthorns biografi över Alice A. Bailey. Den har titeln Alice A. Bailey – Life and Legacy och finns tillgänglig i bokhandeln och förstås också i de båda internetboklådorna Bokus och Adlibris.
En central fråga när en biografi av det här slaget publiceras är om författaren har en bakgrund som gör att man har anledning att förvänta sig ett verk som gör objektet för biografin rimlig rättvisa. Och när det gäller detta så är det ingen tvekan om att Isobel Blackthorn är insatt i ämnet. Som framgår av hennes innehållsrika hemsida är hon en erkänd författare som dessutom (under namnet Isobel Wightman) har skrivit en doktorsavhandling i filosofi vid University of Western Sydney om Baileys esoteriska filosofi. Avhandlingen har titeln The Texts of Alice A. Bailey: An Inquiry into the Role of Esotericism in Transforming Consciousness. Och för den intresserade kan den laddas ner här.
På Stiftelsen Tibetanens Bokfonds Facebooksida (gilla gärna) har tidigare en recension på svenska publicerats. Den lyder som följer:
Så var då den här boken läst. Isobel Blackthorns Alice A. Bailey – Life & Legacy är en närmare 500 sidor tjock bok, och frågan är förstås om det var värt besväret för en person som redan läst Baileys självbiografi. Och svaret på den frågan är ja. I varje fall om man är intresserad av utförligare diskussioner kring de konflikter som präglade Baileys verksamhet medan hon levde och hur dessa efter hennes död ledde till olika splittringar bland dem som med olika grad av trovärdighet gjorde anspråk på att förvalta hennes rätta idémässiga arv.
I sin självbiografi antyder Bailey bara dessa olika motsättningar med de laddade underdrifter som hör det brittiska kynnet till. Och av uppenbara skäl har hon inget att säga om striderna kring sitt idémässiga arv. Isobel Blackthorn har däremot, med vad som verkar vara föredömlig forskarnit, grävt fram olika fakta.
Den här sortens djupdykningar i dåligt hanterade personliga konflikter kan ju kännas som mumma för sensationslystna. Men Isobel Blackthorn underblåser inget sådant utan hon har ett sansad och milt beklagande tonfall i ljuset av att hon är väl insatt i och uppenbarligen uppskattar Baileys perspektiv, och därför inser att stridigheterna har varit till allvarligt men för spridningen av ett sätt att se på människan och hennes roll i det gemensamma förvaltandet av sin jordiska hemvist som vore värt ett betydligt större genomslag än det hittills fått.
Blackthorn gör också mot slutet av boken ett försök att bedöma Baileys inflytande genom att göra en naturligtvis knappast heltäckande men ändå intressant exposé över olika andligt grundade initiativ där Bailey spelat en betydelsefull roll som inspiratör. Och hon menar dessutom att denna roll är långt ifrån uttömd. Hon avslutar nämligen boken med att åberopa ett citat från The Externalisation of the Hierarchy som betonar att: ”During the years intervening between now and then (2025) very great changes will be seen taking place, and at the General Assembly of the Hierarchy – held as usual every century – in 2025 the date will in all probability be set for the first stage of the externalization of the Hierarchy.”
Och så följer hon upp denna påminnelse med följande reflektion som riktar sig direkt till läsaren: ”Whatever belief the reader holds, the idea of spiritual assistance at a time when the world is riven with crises and the planet is dying, could not be more apposite. In the light of this students of the Ageless Wisdom might ask themselves what they would wish to advance: esoteric knowledge, an esoteric way of knowing, or esoteric activism.” Något som rimligen betyder att ur Blackthorns perspektiv vore det en god idé att sluta att strida om det som brukar kallas ”påvens skägg”, dvs. olika hett hävdade tolkningar av mer eller mindre obskyra detaljer i de olika varianterna av den uråldriga visdomen, och i stället inse att det tiden behöver och dessutom är mogen för är en esoteriskt grundad aktivism. Att Blackthorn faktiskt menar att det som är udden i Alice Baileys perspektiv är att människan har lidit tillräckligt för att vara redo att omskapa den mänskliga tillvaron i ljuset av den esoteriska världsbilden och människosynen.