(Publicerat 2023-10-09 – även utsänt 23-10-30 kompletterat med översättning) – PDF
Utöver förvaltningsberättelsen i årsredovisningen för räkenskapsåret 20220101-20221231 innehåller detta nyhetsbrev ett avsnitt under rubriken En reflektion av David Spangler om en klok hållning till framtiden.
I. Förvaltningsberättelse
Allmänt om verksamheten
Stiftelsens ändamål är att verka för att publikation, distribution och försäljning, av stiftelsens styrelse godkända svenska översättningar, av böcker som skrivits av Tibetanen och Alice A. Bailey och/eller har publicerats eller kommer att publiceras av Lucis Publishing Company.
Främjande av ändamålet
Stiftelsens fyrtioandra verksamhetsår är nu till ända. Den stora positiva nyheten under året är att ett arv kommit stiftelsen till del. En hel del tidskrävande juridiska piruetter behövde utspelas innan processen avslutades med att dryga 593.000:- kunde överföras till stiftelsens konto. Detta kommer förstås att ha en mycket stor betydelse för att säkra verksamhetens framtid.
Samtidigt har förhoppningarna knutna till att den nya styrelsen i bostadsrättsföreningen, som hyr ut de lagerlokaler som stiftelsen disponerar, skulle sänka hyresnivån inte blivit verklighet. Med hänvisning till den rådande internationella och nationella ekonomiska situationen har bostadsrättsföreningens styrelse inte tagit det principiella grepp som skulle behövas för en korrigering av hyresnivåerna. Det är också svårt att bedöma om det finns anledning tro denna korrigering kan komma att ske om åberopade ekonomiska omständigheter skulle ändras till det bättre.
Detta är ett för styrelsen långsiktigt problematiskt förhållande särskilt i ljuset av den sjunkande bokförsäljningen. Trots årets stora donation kan verksamheten inte fortsätta att ackumulera underskott. Och styrelsen kommer därför att under det kommande året behöva fatta långsiktiga strategiska beslut kring verksamheten för att öka sannolikheten för att det skall finnas en solid ekonomisk bas för att Baileys världsbild skall kunna fortsätta att vara tillgänglig för kommande generationer. Dessa diskussioner är tämligen långt gångna så styrelsen är optimistisk om att framsynta beslut skall kunna fattas under 2023.
Det löfte om en nyutgivning under året av Kristi återkomst som utställdes i förvaltningsberättelsen för 2021 har inte fullgjorts. En förklaring är att andra ting – dvs. i huvudsak arvsrelaterad juridik och försök att påverka inställningen hos bostadsrättsföreningens styrelse – pockat intensivt och tidskrävande på uppmärksamhet. Samtidigt har hela frågan om nyutgivningen kommit att bli en del av de pågående långsiktiga strategiska framtidsdiskussioner som pågår i styrelsen.
Vidare bör nämnas att styrelsen förändrats under året. Vår högt värderade vän och kollega Greger Sjögren har avlidit och hans plats har intagits av Patrik Sandström. Harry Lepistö har dessutom begärt och beviljats entledigande. Och styrelsen tackar honom och Greger Sjögren hjärtligt för deras insatser genom åren. Ersättare för Harry Lepistö har inte utsetts.
När det gäller stiftelsens digitala närvaro så har antalet följare av Facebooksidan https://www.facebook.com/tibetanensbokfond/ ökat under året från 166 till 185. Statistiken för stiftelsens hemsida www.tibetanensbokfond.se visar att under 2022 så besöktes sidan av 983 unika IP-adresser och 3555 sidvisningar gjordes. Detta är en smärre höjning sedan förra året vilket är intressant i ljuset av årets rejält sjunkande försäljning. Förmodligen indikerar detta de digitala kanalernas stigande betydelse. En omständighet som förstås ingår i styrelsens långsiktiga strategiska överväganden.
Slutligen vill styrelsen uttrycka sin djupt kända tacksamhet för den givmildhet som besjälat och fortsatt besjälar våra donatorer.
II. En reflektion av David Spangler om en klok hållning till framtiden
I början på 70-talet var David Spangler (hans självbiografi Apprenticed to Spirit är högst intressant läsning) en av de centrala personerna på Findhorn. Under den tiden undervisade han i esoteriska ting. Och han visade då att han var väl insatt i Tibetanens föreställningsvärld även om han redan på den tiden byggde mycket av sin undervisning på egen kommunikation med de inre världarna. Han återvände redan 1973 till USA och startade Lorian och fortsatte att framgångsrikt utveckla sitt inre arbete och sin undervisning.
I ett av sina senaste blogginlägg gör David Spangler en intressant reflektion om vår tid som börjar med en dramatisk scen från Sagan om ringen:
“I am a servant of the Secret Fire, wielder of the flame of Anor. You cannot pass.” Thus spoke Gandalf the Grey standing on Durin’s Bridge in the abandoned Dwarven city of Khazad-dûm deep in the mines of Moria. The target of his denial was a Balrog, a fire demon, who, in Tolkien’s timeless Lord of the Rings, was attempting to catch and destroy the Fellowship of the Ring who were escaping over the bridge. Only Gandalf stood in the Balrog’s way, but, in Tolkien’s cosmology, Gandalf, though in human form, was actually an angel of Light. The “Secret Fire” was the Sacred itself, and the “flame of Anor” was literally the plasmic fire of the sun, the light that gave energy and life to all the earth. The Balrog, a fallen angel itself, had met its match.
From time to time, I ask my subtle colleagues, “Given the world situation now, what can we do that would be helpful?” I always get essentially the same reply: “It’s important for you to be and to hold the Light. Be a radiant presence of Light in your life in all that you do and in all relationships. Be a Sun!”
Interestingly, this past month, I had a letter from a dear friend, Susan Stanton Rotman, who is a wonderful sensitive with her own inner contacts. She said,
“I had received a message from one of my inner contacts recently. It said, ‘Be Light. That is the most important thing.’ I asked what that means, how to be light, and got this response: ‘Joy. Hope. Love. Laughter. Optimism. Patience. While you do whatever you do, be the Sun. Light actually is transmuting, transforming, and restructuring human circuitry. It is not nothing! Holding its resonance is supporting the reworking of the human mind/body. It is a long game. But it is real. Understand you are an electrical transformer.’”
It’s not surprising anymore to me that often when I’ve received a message from one of my invisible subtle colleagues, I’ll get some form of confirmation of that message from an independent outside source, as happened here. Even some of the words were the same in what I received and in what Susan received: “Be the Sun!”
The consistent message I’ve had from the spiritual realms is that each of us can be a generative source of Light in the world. We are each essentially beings of Light. The challenge, of course, is making this real in practical ways in our daily lives and in the life of the world.
In the world of the Lord of the Rings, Gandalf is seen as an old man, a wizard. No one save a few of the elves know that he is an angel in human form. His angelic nature is hidden, and his power veiled so that he can interact with men, hobbits, and elves as part of their world. It is only when confronted with a Balrog that he shows his true self, for then it is needed if the Fellowship is to survive and save their world.
I find in this story a parable for who we are. We, too, are beings of Light whose sacred nature is cloaked and hidden as we live our lives in the physical world. But we are now confronting a Balrog moment in our world. The planetary and social consequences of our greed, our fears, our hatred, our violence, our selfishness, and our divisiveness are rising like Tolkien’s demon to confront us. If we and our world are to survive, on the bridge of this moment in our human history, we must stand in our Light and let the better angels of our nature say with courage, “We are servants of the Secret Fire, Wielders of the flame of Anor! You shall not pass to shape our future!”[1]
[1] Här en i all hast gjord översättning till svenska av ovanstående reflektion av David Spangler till fromma för dem som föredrar svenska (231030).
“Jag är en tjänare av den hemliga elden, bärare av Anors flamma. Du kan inte passera.” Så talade Gandalf grå som stod på Durins bro i den övergivna dvärgstaden Khazad-dûm djupt inne i Morias gruvor. Målet för hans vägran var en Balrog, en elddemon, som i Tolkiens tidlösa Sagan om ringen försökte fånga och förgöra Ringens brödraskap som flydde över bron. Endast Gandalf stod i vägen för Balrog, men i Tolkiens kosmologi var Gandalf, även om han hade mänsklig form, faktiskt en ljusets ängel. Den “hemliga elden” var det heliga självt, och “Anors flamma” var bokstavligen solens plasmiska eld, det ljus som gav energi och liv åt hela jorden. Balrog, som själv var en fallen ängel, hade mött sin överman.
Då och då frågar jag mina subtila kollegor: “Vad kan vi göra som skulle vara till hjälp, med tanke på situationen i världen just nu?” Jag får alltid i stort sett samma svar: “Det är viktigt för er att vara och att bära fram Ljuset. Var en strålande närvaro av Ljus i ditt liv, i allt du gör och i alla relationer. Var en sol!”
Intressant nog fick jag förra månaden ett brev från en kär vän, Susan Stanton Rotman, som är en underbar och känslig person med sina egna inre kontakter. Hon skrev så här,
“Jag hade nyligen fått ett meddelande från en av mina inre kontakter. Det löd: ‘Var ljus. Det är det viktigaste’. Jag frågade vad det betydde, hur man kunde vara ljus, och fick detta svar: ‘Glädje. Hopp. Kärlek. Skratt. Optimism. Tålamod. Medan du gör vad du än gör, var solen. Ljuset transmuterar, omvandlar och omstrukturerar faktiskt människans kretsar. Det är inte ingenting! Att hålla kvar dess resonans stöder omarbetandet av det mänskliga sinnet/kroppen. Det är en lång process. Men det är verkligt. Förstå att du transformerar genom elektricitet.'”
Det är inte längre förvånande för mig att jag ofta när jag har fått ett meddelande från en av mina osynliga subtila kollegor får någon form av bekräftelse på det meddelandet från en oberoende extern källa, vilket hände här. Till och med några av orden var desamma i det jag fick som i det Susan fick: “Var solen!”
Det konsekventa budskap jag har fått från de andliga världarna är att var och en av oss kan vara en generativ källa till ljus i världen. Vi är alla i grunden varelser av Ljus. Utmaningen är naturligtvis att göra detta verkligt på praktiska sätt i våra dagliga liv och i världens liv.
I Sagan om ringen ses Gandalf som en gammal man, en trollkarl. Ingen utom några få av alverna vet att han är en ängel i mänsklig gestalt. Hans änglanatur är dold och hans kraft är beslöjad så att han kan interagera med människor, hobbitar och alver som en del av deras värld. Det är först när han konfronteras med en Balrog som han visar sitt sanna jag, för då behövs det för att Brödraskapet ska kunna överleva och rädda sin värld.
I den här berättelsen finner jag en liknelse för vilka vi är. Även vi är ljusvarelser vars heliga natur är dold och fördold när vi lever våra liv i den fysiska världen. Men vi står nu inför ett Balrog-ögonblick i vår värld. De planetära och sociala konsekvenserna av vår girighet, våra rädslor, vårt hat, vårt våld, vår själviskhet och vår splittring reser sig likt Tolkiens demon för att konfrontera oss. Om vi och vår värld ska kunna överleva, på den bro som detta ögonblick i vår mänskliga historia utgör, måste vi stå i vårt ljus och låta de bättre änglarna i vår natur modigt säga: “Vi är den hemliga eldens tjänare, bärare av Anors flamma! Ni får inte passera och forma vår framtid!”